Ingela Olsson

Ingela Olsson (Nybro, 28 de febrero de 1958) es una actriz sueca de cine, teatro y televisión.

Ingela Olsson

Olsson en 2014
Información personal
Nacimiento 28 de febrero de 1958 (65 años)
Bandera de Suecia Nybro, Suecia
Nacionalidad Sueca
Familia
Cónyuge Kai Piippo
Información profesional
Ocupación Actriz
Años activa desde 1980
Sitio web

Biografía

Olsson se interesó en actuar después de un curso en el Sindicato de Educación de los Trabajadores en Kalmar. A los dieciocho años, Olsson viajó a París y se inspiró en el ambiente teatral del Théâtre du Soleil y otras instituciones. Cuando regresó a Suecia, cofundó Teater Sargasso en Estocolmo en 1980 junto con Rickard Günther, entre otros. El grupo llevó a cabo sus actividades de forma colectiva y los actores se dirigieron entre sí. También se invitó a representantes de otras instituciones como Odinteatret en Oslo inspirados por Jerzy Grotowski. Cuando Sargasso fue despedida, trabajó como autónoma en el Pistol Theatre, entre otros lugares, antes de reunirse con Rickard Günther en 1989 en Teater Galeasen. Allí recibió atención por, entre otras cosas, producciones como Änglar eller Soporna, staden och döden (1995) de Fassbinder y Solitärer (1996). Ha actuado como invitada en el City Theatre, Park Theatre, Orion Theatre y Radio Theatre de Estocolmo.

En Dramaten, interpretó a Kristin en 2005 en la producción de Thommy Berggren, Miss Julie contra Maria Bonnevie (Julie) y Mikael Persbrandt (Jean).[1] También ha trabajado en estrecha colaboración con Sara Stridsberg en el escenario real. En 2006 interpretó el papel principal en Valerie Solanas ska bli president i Amerika de Stridberg, y en 2009 dirigió Medealand. En el otoño de 2012, interpretó a la Reina Cristina de Suecia en el estreno mundial de la obra de Stridsberg, Dissekering av ett snöfall, escrita directamente para Olsson.[2] En 2011, hizo el monólogo de Joan Didion Ett år av magiskt tänkande en el Galeasen.[3] Ha sido parte del conjunto permanente de Dramaten desde 2012.[2]

Olsson también ha realizado algunos papeles televisivos como enfermera con experiencia en la antigua RDA en varios episodios de Rederiet (1993), doctora en Järnvägshotellet (2003), enfermera sarcástica en C/o Segemyhr (2003), además de papeles como madre adoptiva en la serie de televisión En ö i havet (2003). En 2008 fue vista como la amiga deSelma Lagerlöf, Valborg Olander, en Selma. Hizo su debut cinematográfico en 1989 con Ömheten de Annika Silkeberg.

Olsson fue nominada a un Golden Bug en la categoría de mejor actriz de reparto por su interpretación de Inger en Så som i himmelen en 2004. En 2018, recibió el premio Drama Prize O'Neill Scholarship.

Filmografía

Cine y televisión

  • 1989 — Ömheten
  • 1993 — Rederiet
  • 1996 — Lögn
  • 1997 — Emma åklagare (invitada)
  • 1997 — Min vän shejken i Stureby
  • 1998 — Kvinnan i det låsta rummet
  • 2000 — Dubbel-8
  • 2000 — Skärgårdsdoktorn (invitada)
  • 2001 — Hans och hennes
  • 2001 — Beck - Hämndens pris
  • 2002 — Skeppsholmen (invitada)
  • 2002 — Askungen II - Drömmen slår in (voz)
  • 2003 — Järnvägshotellet
  • 2003 — Detaljer
  • 2003 — En ö i havet
  • 2003 — C/o Segemyhr
  • 2004 — Så som i himmelen
  • 2007 — August
  • 2008 — En låda full av minnen
  • 2008 — Selma
  • 2009 — Så olika
  • 2013 — Den som söker
  • 2014 — Tommy
  • 2016 — Fröken Frimans krig
  • 2016 — Maria Wern - Dit ingen når
  • 2016 — Bamse och häxans dotter (voz)
  • 2017 — Jordskott
  • 2018 — Det som göms i snö
  • 2018 — Vår tid är nu
  • 2021 — Young Royals
  • 2021 — Sagan om Karl-Bertil Jonssons julafton

Teatro

AñoRolProducciónDirectorTeatro
1995Änglar, eller Soporna, staden och döden
Rainer Werner Fassbinder
Rickard GüntherTeater Galeasen[4]
1997Fräulein KostCabaret
John Kander, Fred Ebb, Joe Masteroff
Åsa KalmérParkteatern
1998Lindsay FontaineMakten och härligheten
David Hare
Benny FredrikssonStockholms stadsteater
2001Bondens hustru
Hora
Kvinnan i klädbutiken
Modern
Komisk talang
Alan Ayckbourn
Agneta EhrensvärdDramaten
2003Marknadsutroparen
Mormodern
Woyzeck
Georg Büchner
Stefan LarssonDramaten
2004PaTre knivar från Wei
Harry Martinson
Staffan Valdemar HolmDramaten
2005KristinFröken Julie
August Strindberg
Thommy BerggrenDramaten
2006Valerie SolanasValerie Jean Solanas ska bli president i Amerika
Sara Stridsberg
Klaus HoffmeyerDramaten
2007MasjaMåsen
Anton Tjechov
Stefan LarssonDramaten
2010Barbara FordhamEn familj - August: Osage County
Tracy Letts
Stefan LarssonDramaten
2012DrottningenDissekering av ett snöfall
Sara Stridsberg
Tatu HämäläinenDramaten
2013Brooke WyethOther desert cities
Jon Robin Baitz
Stefan LarssonDramaten
2014Queen ElizabethRickard III
William Shakespeare
Stefan LarssonDramaten
Ett år av magiskt tänkande
Joan Didion
Tatu HämäläinenDramaten
2015Grevinnan de Saint-FondMarkisinnan de Sade
Yukio Mishima
Stefan LarssonDramaten
2016PrästenI lodjurets timma
Per Olov Enquist
Johannes Holmen DahlDramaten
MariedlPresidenterna
Werner Schwab
Staffan Valdemar HolmDramaten
2017Petra von KantPetra von Kants bittra tårar
Rainer Werner Fassbinder
Sunil MunshiDramaten
Drottning ElizabethRickard III
William Shakespeare
Stefan LarssonDramaten
2018MargaretaHöst och vinter
Lars Norén
Stefan LarssonDramaten
De oroliga
Linn Ullmann
Pernilla AugustDramaten
2019FedraFedra/Hippolytos
Tora von Platen
Tatu HämäläinenDramaten
2020Kvinnostaden
Christine de Pizan
Staffan Valdemar HolmDramaten
2021Den yttersta minuten
Mattias Andersson
Mattias AnderssonDramaten
KlytaimnestraElektra
Hugo von Hofmannsthal
Michael ThalheimerDramaten

Premios y reconocimientos

  • Teateråret 2004 – Expressens teaterpris
  • Teateråret 2007 – Dramatens vänners stipendium
  • Teateråret 2011 – Svenska Dagbladets Thaliapris por Ett år av magiskt tänkande.[3]
  • 2014Litteris et Artibus[5]

Referencias

  1. Ring, Lars (2 de octubre de 2005). «Makalös Julietolkning av Maria Bonnevie». Svenska Dagbladet (en sueco). Consultado el 27 de noviembre de 2021.
  2. «Sara Stridsbergs nya pjäs sätts upp på Dramaten». Teatermagasinet (en sueco). 9 de junio de 2012. Consultado el 27 de noviembre de 2021.
  3. Ångström, Anna (26 de mayo de 2011). «Prisas för sitt mod». Svenska Dagbladet (en sueco). Consultado el 27 de noviembre de 2021.
  4. «Glasklar tolkning av dunkelt verk». Dagens Nyheter. 15 de enero de 1995. Consultado el 2 de abril de 2018.
  5. «Medaljförläningar 28 januari 2014» (en sueco). 31 de enero de 2014. Archivado desde el original el 19 de enero de 2015. Consultado el 28 de noviembre de 2021.
Este artículo ha sido escrito por Wikipedia. El texto está disponible bajo la licencia Creative Commons - Atribución - CompartirIgual. Pueden aplicarse cláusulas adicionales a los archivos multimedia.