belägg

Swedish

Etymology

From the verb belägga

Noun

belägg n

  1. (linguistics, lexicography) an attestation[1] (a word appearing in records)
    muntligt belägg
    oral attestation
    tidigt belägg
    early attestation
  2. a brake pad

Declension

Declension of belägg 
Singular Plural
Indefinite Definite Indefinite Definite
Nominative belägg belägget belägg beläggen
Genitive beläggs beläggets beläggs beläggens
  • beläggexempel
  • beläggprincip
  • bromsbelägg
  • förstabelägg
  • sistabelägg

Verb

belägg

  1. imperative of belägga.

References

  1. Nordisk leksikografisk ordbok (1997) →ISBN
This article is issued from Wiktionary. The text is licensed under Creative Commons - Attribution - Sharealike. Additional terms may apply for the media files.