höst

See also: host, hoest, Host, hőst, hosť, and høst

Swedish

Etymology

From Old Norse haust from earlier haustr (masculine), from Proto-Germanic *harbistaz, ultimately from Proto-Indo-European *kerp-.

Pronunciation
  • IPA(key): /hœst/
  • Audio(file)

Noun

höst c

  1. autumn (season)
  2. (figuratively) the time towards the end of a life; the time of old age

Declension
Declension of höst 
Singular Plural
Indefinite Definite Indefinite Definite
Nominative höst hösten höstar höstarna
Genitive hösts höstens höstars höstarnas
  • höstas
  • höstaster
  • höstblomma
  • höstbruk
  • höstbudget
  • höstdag
  • höstdagjämning
  • höstfest
  • höstfibbla
  • höstflox
  • höstflyttande
  • höstfärg
  • höstgräva
  • höstgrävning
  • hösthimmel
  • höstkall
  • höstkanten
  • höstkapp
  • höstklar
  • höstkollektion
  • höstkväll
  • höstkyla
  • höstlig
  • höstlik
  • höstluft
  • höstlöv
  • höstmode
  • höstmorgon
  • höstmånad
  • höstmörker
  • höstnad
  • höstnatt
  • höstning
  • höstplöja
  • höstplöjning
  • höstraps
  • höstregn
  • höstriksdag
  • höstrusk
  • höstråg
  • höstsalong
  • höstsession
  • höstsol
  • höststorm
  • höststräck
  • höstså
  • höstsådd
  • höstsäd
  • höstsäde
  • höstsäsong
  • hösttecken
  • hösttermin
  • höstting
  • höstvecka
  • höstvete
  • höstvind
  • höstväder
  • senhöst

References

Westrobothnian

Verb

höst

  1. preterite of höös
This article is issued from Wiktionary. The text is licensed under Creative Commons - Attribution - Sharealike. Additional terms may apply for the media files.