känna

From Old Swedish kænna, from Old Norse kenna, from Proto-Germanic *kannijaną.

• audio

  (file)

• IPA^(key): /ˈɕɛn.na/

känna (present känner, preterite kände, supine känt, imperative känn)

1. to feel, to sense

   Jag känner mig sjuk - I feel ill.

   Jag känner mig illamående - I feel sick.

   Jag känner att vattnet är varmt. - I feel that the water is warm.

   Jag känner efter om vattnet är varmt. - I will see (probe) if the water is warm.

   Jag känner till att vattnet är varmt. - I know that the water is warm.

   Jag känner på mig att vattnet är varmt. - I have a feeling that the water is warm.

   Vattnet känns varmt. - The water feels warm (to me).

   Vattnet känner sig varmt. - The water (having feelings) feels warm.

2. to know (a person)

   Jag känner inte honom. - I don't know him (personally).

   Jag känner inte igen honom. - I don't recognize him.

   Jag känner inte till honom. - I don't know of him.

• känna av
• känna efter
• känna med
• känna på
• känna igen, igenkänning
• känna igen sig
• känna sig för
• känna till
• kännedom
• kännetecken
• känning
• känsel
• känsla
• känslig
• känslosam