omgivning

Swedish

Etymology

omgiva +‎ -ning

Noun

omgivning c

  1. a surrounding, an environment, a context

Declension
Declension of omgivning 
Singular Plural
Indefinite Definite Indefinite Definite
Nominative omgivning omgivningen omgivningar omgivningarna
Genitive omgivnings omgivningens omgivningars omgivningarnas
This article is issued from Wiktionary. The text is licensed under Creative Commons - Attribution - Sharealike. Additional terms may apply for the media files.