stånd
Swedish
Etymology
Cognate with English stand.
Noun
stånd n
- erection
- få stånd
- get an erection
- få stånd
- estate, social standing, social class
- Förr i tiden fanns fyra stånd: adel, präster, borgare och bönder
- In olden times there were four estates: noblemen, priests, bourgeoisie and peasants.
- Förr i tiden fanns fyra stånd: adel, präster, borgare och bönder
- marital status, often civilstånd
- state, condition
- Han är inte i stånd att slåss.
- He is in no condition to fight.
- Han är inte i stånd att slåss.
- height, level, position, ground
- hålla stånd mot fienden
- hold the ground against the enemy
- solstånd
- height of the sun
- hålla stånd mot fienden
- booth, stand, stall (for example at a market place)
This article is issued from Wiktionary. The text is licensed under Creative Commons - Attribution - Sharealike. Additional terms may apply for the media files.