tidningsman

Swedish

Etymology

tidning +‎ -s- +‎ man. Attested since 1872. Compare German Zeitungsmann.

Noun

tidningsman c

newspaperman, newsman

Declension

Declension of tidningsman
	Singular		Plural
	Indefinite	Definite	Indefinite	Definite
Nominative	tidningsman	tidningsmannen	tidningsmän	tidningsmännen
Genitive	tidningsmans	tidningsmannens	tidningsmäns	tidningsmännens

References

tidningsman in Svenska Akademiens ordlista (SAOL)
tidningsman in Svensk ordbok (SO)
tidningsman in Svenska Akademiens ordbok (SAOB)

This article is issued from Wiktionary. The text is licensed under Creative Commons - Attribution - Sharealike. Additional terms may apply for the media files.