Tore

See also: tore, töre, and -tore

German

Pronunciation
  • IPA(key): /ˈtoːʀə/
  • Audio(file)

Noun

Tore n pl

  1. plural of Tor (“gate, goal”)

Norwegian

Alternative forms

Etymology

From Old Norse Þórir, short form of names beginning with the thunder god's name Þórr, particularly Old Norse Þórvér.

Proper noun

Tore

  1. A male given name.

References
  • Kristoffer Kruken - Ola Stemshaug: Norsk personnamnleksikon, Det Norske Samlaget, Oslo 1995, →ISBN
  • Statistisk sentralbyrå, Namnestatistikk: 16 993 males with the given name Tore living in Norway on January 1st 2011, with the frequency peak in the 1940s. Accessed on April 29th, 2011.

Swedish

Alternative forms

Etymology

From Old Norse Þórir.

Proper noun

Tore c (genitive Tores)

  1. A male given name.
    • 1989 Lennart Hagerfors, Sarekmannen, Norstedts, →ISBN, page 205:
      Barnen bar änglanamn: Mikaela och Angelica, men mest kallades de för ungdjävlarna. Vad bar namnen för drömmar? Inte så långt därifrån satt en familj på fyra personer. Föräldrarna, som säkert hade någon form av intellektuella yrken, resonerade med barnen om yrkesvägar och utbildning, om fördelar och nackdelar med att vara läkare, lärare, jurist, journalist. Barnen hette Moa och Tore, namn som antydde att de hade fötts fram direkt ur leran vid ett sörmlandskt torp. Vilka drömmar bar namnen? Varför söker motsatserna varandra?
This article is issued from Wiktionary. The text is licensed under Creative Commons - Attribution - Sharealike. Additional terms may apply for the media files.