björn
Icelandic
Etymology
From Old Norse bjǫrn, from Proto-Germanic *bernuz, northern form of Proto-Germanic *berô.
Pronunciation
- IPA(key): /pjœrtn/
- Rhymes: -œrtn
- IPA(key): /pjœtn/ (colloquial)
Declension
Derived terms
Derived terms
- gleraugnabjörn
- hvítabjörn
- ísbjörn
- kragabjörn
- pandabjörn
- skógarbjörn
- sólbjörn
- svartbjörn
- sýrlandsbjörn
- þvottabjörn
Swedish

en björn
Etymology
From Old Swedish biorn, biørn, from Old Norse bjǫrn, from Proto-Germanic *bernuz, northern form of Proto-Germanic *berô, probably from Proto-Indo-European *bʰer- (“brown”).[1]
Pronunciation
- IPA(key): /bjøːrn/, [ˈbjœ̞ːɳ]
audio (file)
Noun
björn c
Declension
Declension of björn | ||||
---|---|---|---|---|
Singular | Plural | |||
Indefinite | Definite | Indefinite | Definite | |
Nominative | björn | björnen | björnar | björnarna |
Genitive | björns | björnens | björnars | björnarnas |
Related terms
|
|
|
See also
- väck inte den björn som sover
- sälja skinnet innan björnen är skjuten
References
- björn in Elof Hellquist, Svensk etymologisk ordbok (1st ed., 1922)
- björn in Svenska Akademiens ordlista över svenska språket (13th ed., online)
- björn in Svenska Akademiens ordbok online.
This article is issued from Wiktionary. The text is licensed under Creative Commons - Attribution - Sharealike. Additional terms may apply for the media files.