ginge

Shortening.

• IPA^(key): /dʒɪndʒ/
• Rhymes: -ɪndʒ

ginge (comparative more ginge, superlative most ginge)

1. (slang, derogatory) ginger, red-haired

ginge (plural ginges)

1. (slang, derogatory) A red-haired person.

• geg in

ginge

1. (archaic) singular past subjunctive of gaan

ginge

1. first-person singular past subjunctive of gehen
2. third-person singular past subjunctive of gehen

ginge

1. Alternative form of yong

• “yong (adj.)” in MED Online, Ann Arbor, Mich.: University of Michigan, 2007, retrieved 18 June 2018.

ginge

1. (dated) past tense subjunctive of gå.

   Skulle jag sörja, då vore jag tokot, fastän det ginge mig aldrig så slätt. -- poet Lasse Lucidor (1638-1674)

   En mängd forsar och fall finns där nog, så att det ginge an att bygga hur många kvarnar som helst -- Selma Lagerlöf, Nils Holgerssons underbara resa (1907), chapter 26

   Om vi ginge till doms med oss själva, så bleve vi icke dömda. -- Bible (1917 translation), 1. Kor 11:31

   hon talar till oss som om vi ginge i klass 3 eller 4, högst.

• gick
• gå