läsa

See also: lasa, laesa, Lasa, Lāsà, lăsa, låsa, laša, and læsa

Swedish

Etymology

From Old Swedish læsa, from Old Norse lesa, from Proto-Germanic *lesaną, from Proto-Indo-European *les-.

Pronunciation
  • audio(file)

Verb

läsa (present läser, preterite läste, supine läst, imperative läs)

  1. to read; to interpret written information
  2. to read; to make a study of (usually at a university)
  3. to read; to interpret a meaning

Conjugation
Conjugation of läsa (weak)
Active Passive
Infinitive läsa läsas
Present tense läser läses
Past tense läste lästes
Supine läst lästs
Imperative läs —
Present participle läsande
Past participle läst
  • avläsa
  • läsa av
  • läsa in
  • läsa in i
  • läsa om
  • läsa sig till
  • läsa upp
  • läsa ut
  • läsare
  • läsebok
  • läsglasögon
  • läskunnig
  • läslust
  • läsning
  • utläsa
This article is issued from Wiktionary. The text is licensed under Creative Commons - Attribution - Sharealike. Additional terms may apply for the media files.