kön
North Frisian
Etymology
From Old Frisian kunna, which derives from Proto-Germanic *kunnaną.
Swedish
Etymology 1
From Old Swedish køn, kyn, from Old Norse kyn, from Proto-Germanic *kunją, from Proto-Indo-European *ǵenh₁- (“to produce”). Cognate with English kin, Danish køn, Norwegian kjønn, Icelandic kyn, Dutch kunne, Gothic 𐌺𐌿𐌽𐌹 (kuni), and the borrowed Finnish word kunnia.
Pronunciation
- IPA(key): /ɕøːn/
audio (file)
Declension
| Declension of kön | ||||
|---|---|---|---|---|
| Singular | Plural | |||
| Indefinite | Definite | Indefinite | Definite | |
| Nominative | kön | könet | kön | könen |
| Genitive | köns | könets | köns | könens |
Hyponyms
- (grammar): hankön, honkön, intetkön
Derived terms
- hankön
- honkön
- intetkön
- könlig
- könlös
- könlöshet
- könsakt
- könsbestämma
- könsbestämning
- könsbunden
- könsbyte
- könscell
- könsdel
- könsdiskriminerande
- könsdrift
- könsfördelning
- könsfördom
- könshandel
- könshormon
- könshår
- könsidentitet
- könskamp
- könskaraktär
- könskvotera
- könskvotering
- könsköp
- könsköpare
- könskörtel
- könslig
- könsliv
- könsmaktsordning
- könsmogen
- könsmognad
- könsmässig
- könsneutral
- könsobjekt
- könsord
- könsorgan
- könsperspektiv
- könspolitik
- könspolitisk
- könsrelaterad
- könsroll
- könssjukdom
- könsskillnad
- könsstympa
- könsstympning
- könstest
- könstesta
- könstillhörighet
- könstänkade
- könsumgänge
- könsuppdelning
- könsutjämning
- könsvarelse
Etymology 2
From kö.
Pronunciation
- IPA(key): /køːn/
This article is issued from Wiktionary. The text is licensed under Creative Commons - Attribution - Sharealike. Additional terms may apply for the media files.